|
|
|
Ordlista
Ordlistan förklarar ett antal ord som används på sajten och som man kan stöta på i litteratur kring modern bioteknik.
Aminosyra
Proteiner byggs upp av aminosyror. I proteiner finns 20 olika sorters aminosyror.
Antibiotikaresistens
Motståndskraft mot ett eller flera antibiotika. En antibiotikaresistent bakterie kan växa och dela sig även i närvaro av det antibiotikum,som bakterien är resistent mot.
Anti-cancergen
Gen som beskriver ett protein som normalt hindrar cellen från att dela sig. Vid utveckling av cancer slås vanligen en sådan gen ut.
Antisensteknik
En metod att stänga av en gen genom att hindra att protein tillverkas från genen.
Arvsanlag
En individs uppsättning av gener, det vill säga beskrivningar av olika proteiner.
Biobank
En samling blod-eller vävnadsprover, från vilka man kan göra DNA-analyser. De har oftast samlats ihop i sjukvården och proverna kan därför kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av sådana banker kan användas för att hitta gener inblandade i olika sjukdomar.
Blödarsjuka
En ärftlig sjukdom där man saknar ett protein som är nödvändigt för att blodet ska koagulera. Därmed tar det lång tid för sår att läka och blödningar att upphöra.
Brosk
Ett poröst men hårt material i kroppen. Brosk finns bland annat i näsa, öron och menisker.
Bt-gen
Gen från bakterien Bacillus thuringensis, som beskriver ett protein som är giftigt för vissa skadeinsekter. Genen kan därmed ge växter motståndskraft mot dessa.
Budbärar-RNA
Då informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein börjar cellen med att skapa en kopia av genen (=beskrivningen av proteinet). Denna kopia bildas av ett ämne som heter RNA,och kallas därför budbärar RNA. Kopian kommer sedan att användas i cellens proteinfabriker, ribosomer, som instruktion för hur de ska tillverka proteinet.
|
|
Cancergen
En muterad (förändrad) variant av genen för ett protein som kan delta i att sända en signal till cellkärnan om att cellen ska dela sig. Om genen för ett sådant protein fått en förändring, som gör att proteinet hela tiden skickar en sådan signal, kallas den förändrade genen för en cancergen.
Cell
Livets minsta enhet. Ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver för
att överleva.
Cellmembran
Ett starkt men smidigt membran som avgränsar cellen från omgivningen.
Cellvägg
Cellvägg finns hos växter och bakterier. Den är en hård och stark yttervägg utanför cellmembranet. Den skyddar cellen från omgivningen och ger cellen en fast form.
DNA
Det kemiska ämne (molekyl) som bär våra arvsanlag.
DNA-medicin
Medicin som består av DNA-molekyler. Inne i kroppen tar sig dessa in i en lämplig cell, som därigenom kan tillverka de proteiner som beskrivs av DNA-molekylen.
Downs syndrom
Utvecklingsstörning orsakad av att man har ett exemplar för mycket av kromosom 21. Människor med Downs syndrom har karaktäristiskt utseende, får ofta hjärtproblem och åldras i förtid.
|
|
Embryodiagnostik
Att man efter provrörsbefruktning tar några celler från det tidiga embryot och analyserar dem innan man bestämmer sig för vilket embryo som ska planteras in i livmodern.
Embryonal stamcell
Cellkultur med celler som ständigt delar sig och som i princip skulle kunna ge upphov till alla olika slags celler i kroppen.
Enzym
Protein som utför (katalyserar) en kemisk reaktion. Exempelvis är alla de proteiner som utför olika steg i ämnes- omsättningen enzymer.
Essentiella aminosyror
Aminosyror som människokroppen inte själv kan tillverka och som vi därför måste få i oss med födan. Av en naturens nyck är dessa aminosyror sällsynta i de grödor som ger hög avkastning (exempelvis vete,majs,ris och potatis),vilket gör att man måste äta antingen baljväxter, soja, kött eller fisk för att få i sig tillräckligt av dem.
Forskningsetisk kommitté
Kommitté som finns vid varje sjukhus med medicinsk forskning. Den ska göra en etisk granskning av all forskning som sker på människor och väga nyttan med forskningen mot olika tänkbara risker och obehag. Där sitter aktiva forskare och läkare tillsammans med lekmän (exempelvis präster, författare och politiker).
Fosterdiagnostik
Undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mödrar erbjuds ultraljudsundersökning. Om man då konstaterar allvarliga missbildningar följs dessa ofta upp med att man tar ut celler från fostret och gör en kromosomanalys. Om en blivande mamma har goda skäl att misstänka en kromosomavvikelse eller en ärftlig sjukdom kan hon begära att man tar ut celler från fostret och gör kromosomanalys eller gentest.
Fostermosaik
Djur där celler från två olika embryon slagits ihop, så att man får ett djur där olika celler har olika arvsanlag.
Fältförsök
Tänkbara nya grödor odlas på mindre arealer för att man ska studera hur de fungerar under normala omständigheter ute på åkern.
|
|
Gelelektrofores
Metod att sortera biologiska molekyler, exempelvis DNA-molekyler, av olika storlek. Detta sker genom att en elektrisk spänning tvingar de laddade molekylerna att vandra in i en geleaktig massa, där långa molekyler korsbundit med varandra och bildat ett snårigt nätverk. För DNA-molekyler sker sorteringen genom att molekylerna får allt svårare att ta sig fram i nätverket ju större de är. En lång DNA-molekyl förflyttar sig långsammare än en kort.
Gen
Den del av en DNA-molekyl som beskriver ett protein. Till genen räknas ofta också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur ofta och när genen används.
Genbank
Samlingar av växter och frön. Dessa skapas för att bevara en stor mångfald av olika varianter och sorter av de grödor som används i jordbruket, samt av grödornas vilda släktingar.
Genbibliotek
Ett genbibliotek från en viss art får man om man tar dess arvsanlag, klipper sönder dem i överlappande DNA-fragment och sätter in dem i en bärare (exempelvis en plasmid). I DNA biblioteket kan man då hitta varje tänkbar del av artens arvsanlag. Genbibliotek används framför allt då man vill isolera en ännu okänd gen.
Genetisk integritet
Människans rätt att själv få ha sina gener ifred och själv avgöra vem som ska få reda på hur hennes arvsanlag ser ut.
Genetiska fingeravtryck
Metod där man undersöker delar av DNA-molekylen, som inte beskriver några proteiner för att undersöka om två prover kommer från samma eller olika individer. Eftersom föräldrar har hälften av sina arvsanlag gemensamma med sina barn kan metoden också användas för att avgöra faderskapsfrågor, både hos människor och djur.
Genkonstruktion
Det man får då man klippt och klistrat DNA-molekyler.
Genmanipulation
Att föra in nya gener i en levande varelse (bakterie, växt eller djur), eller att på annat sätt förändra dess arvsanlag.
Genmodifierad organism
En levande varelse (organism) där man fört in nya gener eller på annat sätt förändrat arvsanlagen.
Genmodifiering
Att föra in nya gener i en levande varelse organism) eller att på annat sätt förändra dess arvsanlag.
Genom
En levande varelses hela uppsättning av arvsanlag.
Genteknik
Tekniker där man arbetar med DNA-molekyler. Idag kan man med dessa tekniker hitta de DNA bitar som bär olika gener, föra in nya gener i olika varelser och analysera både gener och sådana avsnitt på DNA-molekylen där inga gener finns.
Gentest
Test för att undersöka vilken variant en individ har av någon gen. Idag finns ett stort antal tester för att avgöra exempelvis om man bär genen för en allvarlig ärftlig sjukdom, om man har en gen som ger hög risk för en viss cancerform eller om man har en gen som ger hög risk för biverkningar av ett läkemedel.
Genvariant
Många gener finns i olika former, varianter, hos olika människor. Exempelvis kan somliga människor ha genvarianter som ger dem blå ögon, medan andra har genvarianter som ger dem bruna ögon.
GMO
Förkortning av genmodifierad organism.
HUGO-projektet
Ett projekt under 1990-talet för att fastställa ordningsföljden av DNA-bokstäver i hela människans arvsmassa.
Hybrid DNA-teknik
Annat ord för rekombinant DNA-teknik. Se detta ord.
Hypofys
Körtel i hjärnan som bland annat bildar tillväxthormon.
Insulin
Hormon som reglerar blodsockerhalten. Diabetiker bildar för lite insulin.
|
|
Kloning av en gen
Att isolera och mångfaldiga en DNA-bit där genen ifråga sitter.
Kloning av en individ
Att skapa flera genetiskt identiska individer.
Kromosom
En kromosom är en DNA-molekyl. Hos växter och djur ligger DNA-molekylerna i cellkärnan, men då cellen ska dela sig upplöses det membran som avgränsar kärnan, kromosomerna hamnar ute i cellen och lindar samtidigt ihop sig till korvliknande strukturer som är möjliga att studera under mikroskop. Dessa strukturer bildas av varsin DNA-molekyl och ordet kromosom associeras ofta med dessa strukturer.
Kromosomavvikelse
Att man har för många kromosomer, för få kromosomer eller att delar av kromosomer försvunnit eller bytt plats med varandra.
Kromosomanalys
Att man med mikroskop studerar celler som håller på att dela sig för att ta reda på om de innehåller rätt antal kromosomer och om dessa ser ut som de ska.
Kärnöverföring
Att slå ihop en liten kroppscell från ett djur eller en människa med en äggcell som berövats sin cellkärna. Därmed erhålles en cell som kan utvecklas till ett embryo och som har samma arvsanlag som den individ som donerade kroppscellen. Detta embryo kan sedan antingen utvecklas till en klonad kopia av den individ som donerade kroppscellen. Eller användas till att göra embryonala stamceller som är genetiskt identiska med individens egna celler.
Ligas
Ett protein som kan klistra ihop DNA-molekyler med varandra.
Ligering
Den process där man klistrar ihop DNA-molekyler med varandra.
|
|
Mikroinjektion
Att man med ett tunt glasrör för in DNA i en stor cell, ofta ett befruktat ägg.
Mitokondrie-DNA
DNA som finns i mitokondrierna, små kroppar i växt-och djurceller som ligger utanför cellkärnan. Eftersom inga mitokondrier kommer från en spermie till det befruktade ägget ärver ett barn allt sådant DNA från sin moder.
Mutation
Förändring i arvsanlagen.
|
|
Onkgen
Cancergen. Se detta ord.
PCR
Metod att mångfaldiga en del av en DNA-molekyl i ett prov. Kan användas även om det DNA som ska mångfaldigas bara finns i något enstaka exemplar i provet.
Plasmid
Ringsluten DNA-molekyl som kan finnas i en bakterie vid sidan av bakteriens huvudsakliga DNA-molekyl. Har allt som behövs för att kopieras och bli omhändertagen av bakteriens ordinarie system för att sköta om sina arvsanlag.
Promotor
Se styrsekvens.
Proteiner
Molekyler som utför nästan all aktivitet som sker i levande varelser. Består av byggstenar som kallas aminosyror.
|
|
Reglerande protein
Protein som styr hur mycket olika gener i en cell ska användas, det vill säga hur mycket som ska bildas av de proteiner genen beskriver. Detta sker genom att det reglerande proteinet binder de styrsekvenser som sitter på DNA-molekylen strax före beskrivningen av proteinet. Genom att binda dit kan det reglerande proteinet göra det svårare eller lättare för de processer att starta, som leder till att informationen i genen används för att bygga proteiner.
Rekombinant DNA-teknik
Gammalt namn för teknikerna att klippa och klistra med DNA-molekyler och föra in de genkonstruktioner man därmed åstadkommit i nya celler, till exempel bakterier.
Resistens
Motståndskraft.
Resistensgen
Gen som gör en cell eller hel organism motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc.
Restriktionsenzym
Protein som kan klippa DNA-molekyler vid speciella igenkänningssekvenser.
Ribosomer
Cellens ”proteinfabriker”, små kroppar inne i cellerna som utför hopfogningen av byggstenar (aminosyror) till nya proteiner.
RNA
Ribonukleinsyra, ett molekylslag som påminner om DNA och spelar flera viktiga roller i de processer där informationen i DNA-molekylen används för att bilda proteiner.
Selektiv abort
Abort som sker utifrån kunskap om vilka gener eller egenskaper det barn som annars skulle födas skulle ha.
Sekvens
Ordningsföljd av byggstenar i en molekyl. En DNA-molekyls sekvens är dess ordningsföljd av bokstäverna A,T,G och C.
Sekvensbestämning
Att ta reda på i vilken ordning bokstäverna ligger på en DNA-molekyl.
Shotgun-teknik
Ett sätt att sekvensbestämma långa stycken DNA genom att klippa det i överlappande bitar, sekvensbestämma var bit för sig och sedan låta datorer pussla ihop de olika bitarna av sekvensen med varandra.
Somatisk genterapi
Att föra in nya gener i kroppsceller, som inte kan utvecklas till könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.
Stamcell
Cell som inte är färdigspecialiserad och som då den delar sig bildar dels en ny stamcell, dels en cell som utvecklas vidare mot någon av de celltyper som utför olika arbetsuppgifter i kroppen.
Styrsekvens
Ett område på DNA-molekylen, alldeles före en beskrivning av ett protein, som har stor betydelse för att avgöra hur mycket genen ska användas, det vill säga hur mycket som ska bildas av det protein genen beskriver. Detta sker genom att olika reglerande proteiner binder styrsekvensen och antingen hjälper eller försvårar de processer som till slut gör att proteiner bildas från genen.
Stärkelse
Det ämne som potatismjöl består av. Är uppbyggt av långa kedjor av enkla sockergrupper.
|
|
Terapeutisk kloning
Att med kärnöverföring skapa ett embryo från vilket embryonala stamceller odlas. De embryonala stamcellerna kan därmed bli genetiskt identiska med cellerna hos den patient som ska få transplantation.
Transformation
Att föra in en ny gen i en cell.
Transgen
Genmodifierad. Se detta ord.
Vaccin
Ett ämne som sprutas in i kroppen och som liknar ett smittämne. Genom att immunförsvaret reagerar mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet.
Vuxna stamceller
Celler i kroppen hos en vuxen människa som inte är färdigspecialiserade utan delar sig varvid de ger upphov dels till en ny stamcell,dels till en cell som utvecklas mot en specialiserad cell.
Xenotransplantation
Transplantation över artgränser.
Zygotisk genterapi
Tanken att föra in nya gener i en människa på ett sådant sätt att de nya generna kan gå i arv till kommande generationer.
|
|
|
|
|
|
